Okategoriserade

Sveriges fyra grundlagar

I Sverige finns ett stort och omfattande rättssystem, där alla människor enligt lag har samma rättigheter, och rätt till samma rättsliga villkor. Detta rättssystem upprätthålls genom domstolar som applicerar de lagar och förordningar som riksdagen har beslutat om, och som en grundstomme bakom alla dessa lagar och förordningar finns det absolut viktigaste demokratiska instrument vi har att luta oss tillbaka på i Sverige: våra fyra grundlagar.

Vad skiljer grundlagar från vanliga lagar eller förordningar?

Ja, det finns egentligen bara en enda skillnad mellan en vanlig lag och en grundlag – den vanliga lagen kan ändras genom ett riksdagsbeslut, vilket fattas genom att en majoritet av våra riksdagsledamöter röstar för att ändra den. En grundlag, å andra sidan, kan endast ändras genom två likalydande riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Eftersom vi bara håller riksdagsval var fjärde år i Sverige innebär det här med mycket stor sannolikhet att det är två olika sammansättningar av riksdagsledamöter som kommer att behöva rösta igenom detta beslut, vilket i praktiken innebär att det blir svårare att få igenom, och att en grundlagsändring vilar på en tryggare och mer gedigen demokratisk grund än en vanlig lagändring. Våra fyra grundlagar lyder som följer.

Regeringsformen

Det här är den absolut viktigaste av våra fyra grundlagar. Regeringsformen berättar hur landet styrs – utan den, ingen lag och ordning – inget organiserat och fungerande statsskick. I regeringsformen regleras allting från hur riksdag och regering fungerar och sätts samman, hur folkomröstningar fungerar till grundläggande yttrandefrihet.

Successionsordningen

Det här är den kanske minst aktuella och viktiga grundlagen i Sverige idag – successionsordningen beskriver hur tronen ärvs, och är grundlagen som definierar Sverige som en monarki. För att avskaffa monarkin skulle vi alltså behöva ändra den här grundlagen.

Tryckfrihetsförordningen

Tryckfrihetsförordningen behandlar yttrandefrihet i tryckt press, alltså det som gör att vi har vad som kallas för fri press – rätten att uttrycka oss hur vi vill i tryck, såvida vi inte bryter mot några andra lagar och grundlagar, förstås.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Yttrandefrihetsgrundlagen, eller YGL som den brukar kallas i förkortning, är den nyaste av de fyra grundlagarna, och är i essens precis likadan som tryckfrihetsförordningen, eller TF som den brukar kallas, men gäller icke-tryckta medier. Med icke-tryckta-medier menar man etermedia, och med etermedia menar man radio, TV och internet. Bortsett från vilka medier den behandlar är den i stort sett identisk med TF.