Det är ingen nyhet att politiker försöker styra marknader och människors beteenden genom sina beslut – det är ju så ett samhälle fungerar. Under 2010-talet har dock bostadsmarknaden påverkats markant av en rad olika politiska beslut, och i och med att dessa beslut påverkar (eller förväntas påverka) bostadspriserna i landet, påverkar det också medborgarnas privatekonomi.
Faktum är att privatekonomin påverkas på ett mer direkt sätt än bara genom bostadspriserna, nämligen genom att möjligheten att låna pengar inskränks. Det handlar självklart om det beslut som fattades av Finansinspektionen i oktober 2010, om att bolånet endast skulle kunna uppgå till 85 procent av bostadens värde, medan de resterande 15 procenten fick finansieras av köparen på annat sätt (till exempel genom sparade pengar eller genom att ta ett privatlån). Syftet med förändringen var dels att minska skuldsättningen hos Sveriges befolkning, dels att bromsa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Om bostadsköpare väljer att finansiera handpenningen med ett privatlån finns dock risken att den får motsatt effekt, då man ersätter bolånet, som har relativt låg ränta, mot en dyrare form av lån. Om du har flera sådana privatlån, och skulle vilja förbättra din privatekonomi för att kunna betala handpenningen kontant vid nästa husköp, kan du använda dig av Hittalånets guide för att samla lån.
Regeln om bolånet är dock inte det enda politiska beslutet gällande bostadsköp som har förändrats på senare tid. År 2016 infördes det så kallade amorteringskravet, vilket betyder att man måste amortera en eller två procent om året om man lånar över 50 procent av bostadens värde, och år 2018 infördes ytterligare ett krav om att amorteringsgraden höjs ännu mer om man lånar 4,5 gånger mer än sin bruttolön. Allt detta gör naturligtvis att det blir svårare att ha råd med att köpa bostad – vilket gör att det politiska beslutet får den önskade effekten. Med färre potentiella köpare kommer marknadspriset för bostäder sannolikt långsamt att sjunka.