De stora besluten om Sveriges ekonomi fattas i riksdagen, och det som riksdagen beslutar genomförs sedan av regeringen. För att representeras i riksdagen måste ett parti komma över den så kallade fyraprocentsspärren, vilket i praktiken innebär att ett politiskt pa
rti som i Sverige vill påverka landets stora ekonomiska beslut måste få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet. Nu är det förstås också så att alla som de facto är röstberättigade i Sverige inte i själva verket använder sin rösträtt, så att komma över fyraprocentsspärren innebär alltså inte att man med nödvändighet måste få rösterna från fyra procent av hela befolkningen.
Samma partier har varit representerade i riksdagen väldigt länge nu, med Sverigedemokraterna som det enda undantaget. Sverigedemokraterna, eller SD, kom in i Sveriges riksdag valet 2010, ökade sitt inflytande i valet 2014 och spås i alla tillgängliga opinionsundersökningar öka det ytterligare i kommande val. För att avgöra hur stort inflytande ett riksdagsparti har fördelas ett visst antal mandat – alltså ett annat ord för riksdagsplatser – enligt den procentuella del av rösterna som respektive parti får i riksdagsvalet. 
För att fördela mandaten används den så kallade jämkade uddatalsmetoden, men det är en relativt komplicerad metod som man inte nödvändigtvis behöver känna till för att förstå hur landet styrs och fungerar.
Arbetet i riksdagen delas sedan upp och sköts i ett antal olika utskott, exempelvis finansutskottet. I utskotten sitter representanter från de olika politiska partierna, enligt samma proportioner som partierna har mandat i riksdagen. Ett utskott kan innehålla omkring 20 riksdagsmän, och i utskottet gör man det grundläggande arbetet i förslagen som har med respektive område att göra. Sedan presenterar utskotten sina förslag till riksdagens kammare, varpå en omröstning sker.