Att hålla kommuner flytande och att investera i nya sjukhus, skolor och intressen, kostar en del pengar. Det har många kommuner fått erfara, och inte minst när flera skandalomsusade kommuner har “råkat” köpa in dyrare sopsäckar för tiotusentals kronor eller stödstrumpor för 6000 kr/paret. Att arbeta på kommunen innebär att man måste ta en hel del politiska beslut men även ekonomiska beslut som kan vara på både gott och ont. I vissa kommuner har de dessutom valt att finansiera sina kostnader med lån – hellre än med en förhöjd skatt. Vilka konsekvenser får det, mån tro? Är det bättre än skattehöjning?
Investeringsboomen kräver lån
Framför allt landstingen har tvingats investera skyhöga summor för sina projekt och bland de största beloppen finner vi i Stockholmsområdet. Detta har inneburit att politikerna sitter och kliar sig i huvudet och kanske till och med ögnar igenom bloggen http://vikanlan.se för att hitta intressanta lösningar och råd. De senaste åren har sjukvården sjangserat allvarligt i landet och resultatet har blivit en investeringsboom med många projekt på rad som står inför driftsättning.
Men istället för att höja skatterna i kommunen har man alltså tagit beslutet att ta mer lån allteftersom utvecklingen fortsätter. Lånefrågan kan dock vara lite kontroversiell, eftersom räntor och avgifter tvingas höja skatten, normalt sett, men även skattehöjningen är något som har skapat tvister- inte minst bland partierna ute på kommunal nivå. I flera regioner har till exempel flera partier tillsammans stoppat skattehöjningar vid behov av investeringar, och alternativet får då bli minskade investeringar och en viss försäljning av tillgångar – eller lån. Det här kan senare leda till en ond cirkel som gör att kommunernas investeringar läggs på hög i väntan på att kunna finansieras.
När kan ett lån vara bra i kommunerna?
Flera kommuner som inte är belånade ser dock fördelen med att ta ett eller flera lån. Om man ser till helheten är det inte alltid så enorma belopp det rör sig om och vid analyser och närmare eftertanke i dessa fall, kan lånen gynna invånarna som då kan få tillgång till bättre sjukvård, omsorg och liknande. Att bedöma risken vid ett lån är givetvis viktigt så man inte hamnar i skuldfällan, och samma sak gäller kommunerna ute i landet.
Varifrån tar kommunerna sina lån?
Även kommuner, precis som privatpersoner, vänder sig till olika banker och finansieringsinstitut för att få hjälp med ekonomin. Men kommunerna brukar även vända sig till Kommuninvest, där man kan ansöka om medlemsskap och få råd och finansiellt stöd. Detta anses också vara ett av de bättre alternativen för kommuner än att vända sig till dyrare låneinstitut och banker som tar högre ränta. Kommuninvest erbjuder även Gröna lån, där pengar kommer från placerare som vill stimulera hållbara investeringar.